1 jun 2023 12:33

Netnod: Direktivet om gigabit-infrastruktur är fel väg att gå

EU-kommissionens förslag till förordning om gigabit-infrastruktur bör omformuleras eftersom den i sin nuvarande form inte kommer få önskvärd effekt. Det anser Netnod i ett remissyttrande.

Generellt sett anser Netnod att syftet med regelverket, vilket är att främja infrastrukturutbyggnad, är bra. Problemet ligger i hur EU-kommissionen väljer att gå tillväga.

Lagstiftningen är ex ante och sektorspecifik, vilket i princip innebär att kommissionen sätter upp väldigt strikta regler för hur aktörer på marknaden får bete sig, oavsett vad konsekvenserna för beteendet är.

En så kallad ex post-lagstiftning med ansvarsutkrävande är att föredra, enligt Netnod. En aktör ska alltså utkrävas ansvar baserat på konsekvenser av vad den aktören har gjort, inte på handlande frikopplat från eventuella konsekvenser.

En ex ante-lagstiftning med denna formulering innebär detaljstyrning av hur mestadels privata aktörer får bygga infrastruktur, anser Netnod.

Netnod pekar dessutom i sitt yttrande på att det tidigare funnits stöd för en minskad sektorspecifik regelbörda för elektronisk kommunikation, både från EU-håll och från PTS.

I yttrandet skriver Netnod också att regelverket borde rikta in sig på hur offentliga myndigheter köper in tjänster. Om offentlig sektor vill påverka en marknad så finns det två olika sätt: reglering eller finansiering. I Sverige är direktfinansiering en av två möjligheter som finns i finansieringslådan och där är bredbandsstödet ett bra exempel. Det andra är att det offentliga tar en marknadsposition och beställer tjänster. Oavsett metod är direktfinansiering enligt Netnod ett bra sätt för det offentliga att påverka marknaden i den riktning man vill.

På en övergripande nivå skulle det vara ett förslag att låta Kammarkollegiet, Adda och motsvarande sätta riktlinjer för offentliga upphandlingar inom sektorn för elektronisk kommunikation som driver marknaden i önskad riktning.

Sist men inte minst har Netnod synpunkter på en till problematisk aspekt av förslaget och det är att lagstiftningen gör undantag för så kallad kritisk nationell infrastruktur. Problemet är att det inte riktigt tydliggörs vad som menas med kritisk infrastruktur i det här fallet.

”Kritisk nationell infrastruktur definieras inte utan lämnas till nationell lagstiftning. Här finns ett problem i att det kan tolkas som att i princip all elektronisk infrastruktur är kritisk infrastruktur, om man exempelvis likställer kritisk infrastruktur med skyddsvärd (infrastruktur) enligt Säkerhetsskyddslagen eller den typ av infrastruktur som kan ha säkerhetsincidenter enligt LEK. Detta innebär att Artikel 4 i förslaget saknar eller har begränsad effekt. Dessutom kan det vara så att infrastruktur som är kritisk ur ett nationellt perspektiv kan sträcka sig över landsgränser, vilket kan leda till tolkningssvårigheter då förslaget verkar anta att infrastruktur som är kritisk för en nation enbart kan finnas inom samma nation”, skriver Netnod i yttrandet.

Sammanfattningsvis kan det sägas att om en aktör är tillräckligt stor på den här marknaden så kan den få sin infrastruktur klassificerad som kritisk. Vilket i princip alla stora operatörer på den svenska marknaden kan göra, något som gör att de kan undvika de "mest konkurrenshämmande" delarna av regleringen.