Open Infra har på grund av ökade driftskostnader samt nya investeringar i nätet tvingats höja den så kallade relationsavgiften, meddelar bolaget.
Kommunikationsoperatören har tiodubblat kapaciteten i nätet genom nya investeringar där de flesta gjordes under 2022 och i år. Bolaget har investerat framför allt på grund av en ökad trafik i nätet, vilket beror på den ökade urbaniseringen och att kunderna har allt fler enheter uppkopplade. Sist men inte minst konsumeras det mycket mer bandbredd än tidigare.
"Om vi tidigare kunde leverera 1 Gbit/s till slutkunderna kan vi nu leverera upp till 10 Gbit/s till nästan alla slutkunder i vårt nät", skriver bolaget men meddelar även att investeringarna lett till ökade kostnader i form av avskrivningar samt ökade driftskostnader.
En stor del av Open Infras driftskostnader beror på att bolaget köper transmission av tredje part för att nå sina slutkunder.
"Våra kostnader för transmission har ökat med 40% per användare sedan 2021. En annan stor kostnadspost är el för att försörja våra noder. Vår elkostnad har ökat med över 65% sedan 2021. Sist men inte minst äger vi inte marken där vi förlagt fiberkabeln", skriver bolaget.
Att Open Infra tvingats höja relationsavgiften beror bland annat på att nätet inte växer lika snabbt längre, samtidigt som inflationen ökat och elpriserna stigit markant.
"För att minska risken att tvingas höja priserna igen ser vi över möjligheten att med ny teknik komma ner i kostnad. Med de investeringar vi redan gjort är vi mer kapacitetsoberoende och kommer därför sänka priset på 1000 Mbit/s. Samtidigt har vi framtidssäkrat nätet så att vi kan erbjuda våra slutanvändare multigigtjänster i ett av Sveriges mest stabila nät."
Till exempel tittar Open Infra på att gå över från PTP (point to point-teknik) till PON (passive optical network-teknik), vilket väntas sänka teknik- och elkostnaderna men öka kapaciteten. Projektet väntas dock på grund av sin omfattning pågå under flera år.