Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps, MSB, kommentar till Teracom-skrivelsen till regeringen om att låta bolaget bygga det nya Rakel-nätet tillsammans med Telia är i första läget att MSB:s och Trafikverkets egna förslag bygger på regeringens uppdragsbeskrivning och grundläggande direktiv.
- Väsentliga delar i redovisningen i det regeringsuppdrag MSB och Trafikverket genomfört kan dock vara av intresse för den som vill jämföra olika lösningar från olika aktörer, säger Ronny Harpe, verksamhetschef på MSB för avdelningen för cybersäkerhet och säkra kommunikationer, till Telekomnyheterna.
I en skriftlig kommentar skriver Harpe också att Teracom är en kompetent leverantör som MSB i dagsläget har ett bra samarbete med. Myndigheten har också förståelse för Teracoms initiativ men vill i övrigt inte kommentera enskilda aktörers affärsförslag till regeringen.
Som Telekomnyheterna tidigare rapporterat vill Teracom runda MSB:s och Trafikverkets förslag och vill bygga nya blåljusnätet genom att kombinera sitt kärn- och mobilnät med Telias mobilnät.
Teracom menar att dess förslag leder till en väsentligt billigare lösning 11 miljarder kr billigare för att vara korrekt och att bolaget med de senaste årens stora investeringar i sitt mobila samhällsnät är bättre lämpat än under den så kallade Holmgren-utredningen 2017, som då pekade ut Teracom som en huvudaktör i utbyggnaden.
- Det finns enorma synergimöjligheter mellan vad staten behöver och vad som redan finns etablerat, utan att vi behöver bygga ett nytt skattefinansierat nät för mångmiljardbelopp. Genom att utgå från Teracoms nät och förmågor för de funktioner med högst krav på säkerhet eller beredskap och sedan koppla på kommersiella nät för kapacitet och extra täckning får Sverige en lösning som är rimlig kostnadsmässigt och som dessutom är snabb att få i drift, vilket behövs i dessa tider med ett allt mer ansträngt säkerhetspolitiskt läge, sa Teracoms stabschef Kristina Ekengren till Telekomnyheterna i augusti.
Men MSB:s Ronny Harpe menar att myndighetens förslag balanserar nationella skyddsvärden och samhällsekonomisk nytta och tar hänsyn till att:
- nationella skyddsvärden ska hanteras på ett för staten tillfredställande sätt
- tillräcklig hög nivå av nationell robusthet, säkerhet och tillgänglighet måste uppnås för att möta användarnas behov.
- statlig rådighet ska uppnås i alla väsentliga delar av lösningen
- Robusthetshöjande investeringar för reservkraft samt utökad täckning och kapacitet där kommersiella aktörer inte idag levererar något mobilnät och där täckning helt påverkar kostnadsbilden måste prioriteras.
Dessutom undrar han om just kostnader borde prioriteras i ett projekt av det här slaget.
Om kostnadsnivåer prioriteras högre än behovet av nationella skyddsvärden, statlig rådighet, robusthet och tillgänglighet så äventyras Sveriges förmåga till samverkan och ledning för samhällsviktiga aktörer markant, säger han avslutningsvis.