Den offentliga sektorn är ryggraden i svensk ekonomi och det svenska näringslivet skulle inte fungera lika bra utan den. Kommunala aktörer på bredbandsområdet har till exempel tillfört mycket till en ökad konkurrens, skriver Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek i en ny ledare.
Anledningen till kommentaren är den av regeringen nyligen tillsatta utredningen om att se över reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS-regelverket).
Det är inte på grund av stadsnäten som utredningen tillsatts men Ek vill fortfarande lyfta deras bidrag till bredbandsutbyggnaden i Sverige.
"Historiskt så har det funnits ett fåtal anmälningar mot kommunala bredbandsverksamheter. Marknadsaktörer som nagelfarit stadsnätens minsta steg och utveckling har det funnits desto fler av", skriver han och lyfter att anmälningarna framför allt skedde i en tid då det rådde en offensiv utbyggnad av fiberinfrastrukturen.
Antingen ledde KKV:s utredningar till ett ändrat uppdrag i den kommunala bredbandsverksamheten eller till att utredningen lades ner. I ett fall gick ärendet till en juridisk prövning. Enligt Ek är en sju år gammal rapport från KKV, där dessa ärenden nämns, anledningen till att regeringen vill utreda KOS.
"Enligt min syn är det en ensidig och förlegad rapport, samtidigt finns det en risk att olika privata aktörer och näringslivsrepresentanter använder detta som ett verktyg för att försöka begränsa de kommunala stadsnäten genom att hävda att de begränsar konkurrensen", skriver Ek och fortsätter:
"För tvärtom, sanningen är den att stadsnäten har möjliggjort för 100-talet lokala, regionala eller nationella tjänsteföretag att utvecklas genom att de blir likabehandlade och kan använda sig av de öppna fibernäten i stadsnätens regi. Hade aktörer som Telia och Comhem (nuvarande Tele2) fått behålla sin infrastruktur- och tjänstedominans hade aldrig det skett. OECD har i två olika rapporter också konstaterat nyttan av vad stadsnäten tillför utifrån ett konkurrenshänseende."