Ändringen av bredbandsstödet till efterskottsbetalning som regeringen genomfört var en självklar åtgärd samt det mest rättvisa systemet för framtida utbyggnad. Det säger civilminister Erik Slottner i en intervju med Altinget.
Han medger att det finns en risk med att lägga ett större ansvar på de som utför bredbandsutbyggnaden men att det är en bättre väg att gå än att bevilja ansökningar till projekt som senare visar sig vara ogenomarbetade.
"Vi vill ju såklart att de aktörer som söker bredbandsstöd är seriösa aktörer, som har hållbara kalkyler. Och det är väl i huvudsak en positiv bieffekt av detta. Att vi kommer få in ännu bättre ansökningar. Framförallt: vi kommer få in färre ansökningar, som man på förhand, kanske kan ana inte kommer hålla", säger han till Altinget.
Samtidigt har regeringen valt att lägga på is eventuella förslag till stödmedel för utbyggnad av trådlös teknik för att nå det uttalade bredbandsmålet att 99,9 procent av hushållen ska ha tillgång till 100 mbit/s uppkoppling nästa år.
Regeringen bad PTS att ta fram ett förslag till ytterligare stöd, men myndigheten kom fram till att det skulle bli dyrare än det nuvarande systemet. Därför väljer regeringen nu att avvakta.
"Vår tanke var att man med ett lägre pris skulle kunna bygga ut mer bredband och därmed kunna få uppkoppling till flera delar av Sverige under ett år för samma pengar. Men teknikutvecklingen går snabbt. Och det är ju mycket möjligt att den frågan kan bli aktuell, exempelvis med satellittekniken", säger Slottner.