De nordiska länderna och dess operatörer är en ljuspunkt i Europas i övrigt svaga motstånd och konkurrenskraft inom 5G jämfört med Nordamerika, Mellanöstern och Asien.
Hög 5G-tillgänglighet och bra täckning som dessutom omfattar glesbygden i större utsträckning än i andra europeiska länder är några av anledningarna till det, tillsammans med en relativt hög ARPU. Det skriver analysföretag Ookla Research i en färsk analys.
Att de nordiska operatörerna kommit så långt i jämförelse med övriga europeiska telekombolag har också att göra med samverkan inom nätbyggande, som i Sverige inte minst finns genom Tele2- och Telenor-samarbetet Net4Mobility, samt att de satsat på att bygga 5G-nät med särskilt dedikerade frekvensband. Som jämförelse har länder som Irland och Nederländerna uppnått hög 5G-tillgänglighet genom så kallas Dynamis Spectrum Sharing, där 4G och 5G tillåts dela samma frekvens samtidigt. Det här ser bra ut på täckningskartan, men till exempel har Irland konsekvent rankats som sämst i Europa när det gäller nedladdningshastighet för mobil, trots en högre 5G-tillgänglighet än genomsnittet, uppger Ookla Research.
Den nordiska metoden har i stället bidragit till en omfattande sjösättning av 5G överallt, även inomhus och på glesbygden. Till exempel har Norrbotten i Sverige och Finnmark i Norge högre 5G-tillgänglighet är flera mer tätbefolkade områden på kontinenten, trots mycket skog och ett utmanande klimat. Finansiellt stöd från den Europeiska investmentbanken till Tele2 på 140 miljoner EUR har varit ett viktigt bidrag till 5G-sjösättningen i glesbefolkade svenska områden, menar Ookla, som tillägger att stödet kommer Telenor tillhanda med tanke på operatörernas samägda bolag Net4Mobility.
Just samverkan inom byggande av 5G-infrastruktur lyfts fram som en stor del i den nordiska framgången med 5G. Även i Danmark och Finland finns liknande exempel som den i Sverige. Samarbetena har resulterat i att 5G-täckningen mellan de stora operatörerna ser ganska likvärdig och balanserad ut. Att samverkan ger resultat visas inte minst i att mindre operatörer som är beroende av nationella roamingavtal (son norska Ice) eller inte har ett större nätsamarbete (Tre i Sverige tex) ofta visar en något sämre 5G-tillgänglighet i mätningarna, enligt Ookla.
Ytterligare en anledning till att Norden verkar rönt framgångar inom 5G är att operatörerna här varit snabbare med att vilja släcka ner gamla nät som 2G och 3G.
Hela analysen kan läsas
här.