"I och med tilldelningen av 2021 års stödmedel kommer mer än 67 000 byggnader runt om i landet få möjlighet att anslutas med hjälp av PTS bredbandsstöd. Det är ett stort steg framåt för att nå målen om god tillgänglighet till snabbt bredband i hela landet", så sade Post- och telestyrelsens generaldirektör Dan Sjöblom i ett pressmeddelande den 7 december 2021.
Så fel han hade.
I dag har färre än 34 500 byggnader fått möjlighet att ansluta sig med hjälp av de här pengarna eftersom 45 procent av pengarna har återkrävts, antingen på grund av ett dåligt underlag kring vilka byggnader som redan var uppkopplade, men även för att den aktör som fick i särklass mest pengar, Open Infra, även har misslyckats mest av alla.
Efter det här första stora tilldelningsåret med förskottsutbetalningar har systemet gjorts om och den största syndaren, Open Infra har inte fått några nya pengar i år eller förra året.
Men frågan är hur många fler hushåll som hade kunnat få bredband om PTS gjort rätt från början. Dessutom saknar jag en redovisning av hur många av de nu "nära uppkopplade" byggnaderna som faktiskt valt att koppla upp sig. Vad har vi egentligen fått för våra stödpengar?
Och för de som drabbats av operatörer som inte levererat utlovad fiber är frågan nu om de någonsin kommer att få bredband, med tanke på att en aktör blockerat deras chanser till uppkoppling i tre år. För många av dem ledde PTS bredbandsstöd därmed till bredbandsdöd.
Mats Sjödin
Chefredaktör, Telekomnyheterna