Regeringen vill ändra upphandlingslagarna så att kommuner, regioner och myndigheter kan utesluta leverantörer från länder som saknar frihandelsavtal med EU. Förslaget, som presenterades på tisdagen, innebär att tredjelandsleverantörer inte längre automatiskt omfattas av upphandlingslagarnas krav på likabehandling och domstolsprövning. Det skulle ge offentliga aktörer möjlighet att stoppa leverantörer från exempelvis Kina vid inköp av IT och digital infrastruktur, något som hittills varit juridiskt omöjligt.
För telekomsektorn är förändringen långtgående. Stadsnäten har länge pekat på att de inte kunnat utesluta aktörer som Huawei och ZTE ur sina upphandlingar, även när de velat. Telekomnyheterna kunde redan 2021, baserat på Stadsnätsföreningens egen statistik, rapportera att 22 procent av stadsnäten hade aktiv utrustning från dessa bolag, samtidigt som de kommunala ägarna saknade verktyg för att välja bort dem. Upphandlingsreglerna tvingade stadsnäten att bedöma anbud utifrån pris och tekniska specifikationer, inte säkerhet eller nationalitet.
Med de föreslagna reglerna skulle upphandlande myndigheter fritt kunna avgöra om tredjelandsleverantörer ska få delta i upphandlingar och om deras anbud ska behandlas på samma sätt som EU-baserade aktörer. Civilminister Erik Slottner säger att syftet är att minska risken för att IT, infrastruktur och energi påverkas av antagonistiska stater och ge Sverige starkare verktyg för att skydda nationella intressen.
Förändringen kommer samtidigt som EU lanserat sin Digitala Omnibus, där fokus ligger på att förenkla regler inom bland annat cybersäkerhet och datadelning. Den svenska linjen går ett steg längre genom att öppna för nationellt motiverade uteslutningar av leverantörer från riskländer. Det skulle ge stadsnäten en förutsägbarhet som saknats i flera år och göra det möjligt att undvika framtida inköp från leverantörer som riskerar att omfattas av säkerhetsförbud.
Förslaget ska nu beredas vidare i Regeringskansliet.