14 jan 2026 13:17

Regeringen går vidare med säkrare upphandlingsregler

Regeringen går vidare med förslaget om ändrade upphandlingsregler som syftar till att stärka Sveriges säkerhet och minska risken för påverkan från så kallade antagonistiska stater. Förslaget, som nu skickas på remiss, kan få betydande konsekvenser för upphandlingar inom bland annat IT, digital infrastruktur, energi och telekom.

Enligt förslaget ska de svenska upphandlingslagarna ändras så att de inte längre automatiskt gäller för leverantörer från tredjeländer som saknar frihandelsavtal med EU. Det innebär att upphandlande myndigheter och bolag får möjlighet att själva avgöra om sådana leverantörer ska tillåtas delta i en upphandling och om deras anbud ska behandlas på samma sätt som anbud från svenska eller europeiska aktörer.

Förslaget innebär också att leverantörer från dessa tredjeländer inte längre ska omfattas av rätten till domstolsprövning enligt upphandlingslagstiftningen, något som markerar ett tydligt skifte i hur tillträde till offentliga affärer regleras.

"Nu går vi vidare med ett förslag som stärker Sveriges säkerhet och värnar om svenska intressen. Genom detta minskar risken för att känsliga områden såsom IT, infrastruktur och energi infiltreras av fientligt sinnade stater", säger civilminister Erik Slottner i samband med att remissen skickas ut.

Bakgrunden är bland annat två domar i EU-domstolen som klargör att leverantörer från länder utan frihandelsavtal med EU inte har samma rätt till likabehandling och rättsmedel som leverantörer inom unionen, något som hittills inte återspeglats fullt ut i svensk lagstiftning.

För telekombranschen kan förslaget få konkret betydelse, inte minst i kommunala och regionala upphandlingar av bredbandsnät, IT-system och nätutrustning där leverantörer från tredjeländer förekommer. Frågan är särskilt känslig i sammanhang där Huawei förekommer som leverantör, exempelvis inom fiber- och bredbandsinfrastruktur, ett område där flera kommuner redan brottas med komplexa säkerhets- och upphandlingsfrågor.

Remissinstanserna utgörs främst av upphandlande myndigheter och enheter samt ett antal domstolar. Någon tidsplan för när lagändringarna kan träda i kraft har ännu inte presenterats.