19 jun 2008 08:01

Runes tankar om telekom

Effektiv konkurrens funderar jag ständigt kring. Förhandsregleringens vara eller inte vara står och faller med detta begrepp. Begreppet är centralt för konkurrens, innovation och investeringar. Om det råder effektiv konkurrens ska förhandsregleringen upphöra. Om det inte råder effektiv konkurrens ska förhandsregleringen bestå så att effektiv konkurrens kan uppstå. Det liknar lite hönan och ägget. Jag har frågat ministern om vad effektiv konkurrens betyder. Hon gav ett svar som jag inte förstod. Jag misstänker att det inte finns något svar. Verkligheten är nog att begreppet är så politiskt ”korrekt” att det inte behövs en definition. Jag hoppas att jag har fel. För att skapa en stabil förutsägbar reglering behövs en definition. Konkurrensverket borde få i uppdrag att göra definitionen och regeringen borde säkra den mot EU-kommissionen.
Under månaden har det varit aktuellt att förstå hur regeringen vill hantera förhållandet att viss glesbygd saknar bredband. Jag lyssnade på vad några aktörer tycker om utredningens förslag. En nyskapad påverkansgrupp, ”Industrigruppen för Konkurrens i Bredbanden” (IKB) med de tre kabel-tv-företagen Telenor, Tele2 och ComHem, hade flera synpunkter. En var synen på symetriskt bredband – det räcker med 2Mbit/s nedströms. Det tycker PTS också. Ett annat var att stödpengar bara får användas i glesbygd och inte påverka konkurrensen. Däremot verkar ingen av dessa tre intresserade av att få del av stödet i glesbygd. Tanken är väl att de som får stöd ska bygga så att IKB kan få använda det. Är det en ny affärsinriktning för ComHem?
Mycket handlade inte alls om glesbygd utan om hela Sverige. Intel tycker att Sverige är ett litet land. Därför är det orimligt att konkurrera om nät. Jag uppfattade att Intel bjöd ut sitt 2,6-spektrum till staten och gjorde sig till tolk för stadsnäten. De kommunala näten borde, enligt Intel, gå ihop med staten som skulle svara för svensk infrastruktur. Fram för konkurrens mellan tjänster, inte mellan infrastrukturer. Det är mycket politik och lite marknad i telebranschen.
Ice.net var kreativa på ett annat sätt. Det kostar bara 400 miljoner att förstärka Ice.nets nät för att alla i Sverige ska få bredband – dessutom symmetriskt. Glesbygden kan alltså få bredband genom Ice.net, men då kommer förstås inte kabel-tv-företagen åt infrastrukturen. Var det därför utredaren sågade Ice.net och ansåg att det behövdes 3 miljarder kronor i stöd. Finns det fler brister i utredningen?

Rune Nilsson

Telekomnyheterna nr 7/2008