Det är tvära kast i bredbandsdebatten. För bara något år sedan lovade aktörer vitt och brett att bredbandsmålet inte var någon konst att uppnå. En aktör stack till och med ut hakan och skrev att "Vi klarar utbyggnaden utan bidrag". I dag är tonen i debatten en helt annan och flera bolag har lämnat utbyggnaden helt eller meddelat att de bromsar in nyförsäljningen kraftigt.
Grundproblemet i frågan om bredbandsutbyggnaden är att vi satt vårt hopp till marknadsaktörernas välvilja. Hittills har den varit god, men hur ska regeringen hantera utbyggnadsfrågan när välviljan tryter och det som återstår är de mest kostsamma anslutningarna? Detta kommer att bli en knäckfråga för den minister som får bredbandsområdet i sitt knä efter valet i höst.
Peter Eriksson har visat ett stort engagemang för området och framförallt förstått att bredbandsutbyggnaden inte är en fråga enbart för branschen utan rör hela samhället. Bredbandsmålet är satt för att peka ut riktningen och vara tydlig med regeringens ambition alla ska med på digitaliseringståget. Något annat vore helt otänkbart för en regering, för vem ska uteslutas ur den moderna samhällsapparaten som blir allt mer digital? Att i efterhand justera målet efter telekombranschens investeringsvilja vore därför ett stort svek mot alla hushåll och företag som fortfarande saknar en snabb bredbandsuppkoppling.
Det som behövs nu är att alla i branschen tar sitt ansvar och gör sitt yttersta för att hålla det man en gång lovat. Stadsnäten investerade rekordmycket i fiberutbyggnaden förra året och planerar att satsa lika mycket under 2018. Om även övriga branschaktörer ser till samhällsnyttan och inte enbart lönsamheten i de hushåll som återstår så är jag övertygad om att vi har goda förutsättningar att nå det statliga målet.
Mikael Ek, vd på Svenska Stadsnätsföreningen