Regeringen har beslutat om att tillsätta en utredning för att se över delar av lagstiftningen om hemliga tvångsmedel, där syftet är att utöka möjligheterna att använda hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Det skriver man i ett pressmeddelande i dag.
Utredningen som nu tillsätts är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet och omfattar ett stort antal frågor kopplade till de hemliga tvångsmedlen. Bland annat ska utredningen se över om det ska bli möjligt att lägga ihop det förväntade straffet av flera brott som en person misstänks för så att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning ska bli möjliga att använda i större omfattning än i dag. I dag bedömer man endast det förväntade straffet av ett brott när beslut fattas om användning av de hemliga tvångsmedlen.
Det finns vissa brott som är särskilt svårutredda eftersom de ofta begås i tystnadskultur där personer inte vill eller vågar berätta om vad som hänt. Utredningen ska därför se över hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation alltid ska få användas vid misstankar om utpressning, övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling. Utredningen kommer även ta ställning till om beslutsfattandet om hemlig rumsavlyssning ska effektiviseras genom att åklagare ska få möjlighet att fatta tillfälliga beslut i avvaktan på att domstol prövar frågan, skriver man.
Till utredare utses Barbro Thorblad, f.d. generaldirektör för Domstolsverket. Utredningstiden är 1,5 år och kommer att redovisas senast den 14 april 2022.