Att Huawei och ZTE utesluts från den svenska 5G-marknaden kan mycket väl vara korrekt. Men utestängningen har skett på ett totalitärt sätt, som inte är likt det parlamentariska Sverige som jag känner.
Beslutet att stänga ute Huawei från de svenska mobilnäten presenterades bara någon vecka innan den svenska 5G-auktionen skulle genomföras. De svenska kraven kom inte bara tätt inpå auktionen, de visade sig även innehålla de tuffaste utestängningskraven i Europa, kanske världen. Något som såklart drabbar många operatörer hårt ekonomiskt, men det påverkar även konkurrenssituationen mellan operatörerna på marknaden. Därtill kände sig mobiloperatören Tre så hotat att man drog tillbaka sin överklagan av beslutet för att inte själva bli uteslutna från auktionen.
Inte brukar väl demokratiska och välbalanserade Sverige agera så? Det känns mer som ett referat från en diktatur eller från USA under Donald Trumps ledning.
När nu frågan fått en rättslig prövning så lyder motiveringen till beslutet att bara Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har en helhetsbild. Låter det inte väldigt mycket som en polisstat?
Och sett ur ett större perspektiv, borde inte Säpo och Försvarsmakten
på något sätt ingående behöva redovisa skälen för sin bedömning? I gårdagens dom har man inte underbyggt sitt beslut att utestänga Huawei med annat än antaganden. Vittnesmålen från Säpo i Förvaltningsrätten skedde helt öppet för åhörare, utan att någon hemligstämplad information lämnades.
Det här innebär i förlängningen att det svenska demokratiska systemet har avsagt sig makt- och kontrollrätten över avgörande beslut, så länge som de kan motiveras av skydd mot rikets säkerhet. Vad detta kan innebära i förlängningen vågar jag inte ens tänka på.
Mats Roesgaard Sjödin
Chefredaktör, Telekomnyheterna