4 apr 2022 12:55

Så vill Telenor höja den nationella cybersäkerheten

I en debattartikel på svd.se vurmar Telenor Sverige för att Sverige behöver stärka sitt cyberförsvar mot fientliga stater. Här är de fem insatser som operatören lyfter fram för att höja säkerheten inom cyber och telekom:

• Teknikneutrala säkerhetskrav. I dag ställs särskilt hårda säkerhets­krav på mobil­operatörer. Det är bra med tuffa krav och vi lever för egen del mer än väl upp till dem. Men det är inte rimligt med lägre krav på operatörer som tillhanda­håller internet över fiber och wifi. Det är ett uppenbart säkerhets­problem: huvud­delen av den svenska nätverks­trafiken sker över fasta nät där säkerhets­kraven är betydligt lägre än i mobil­näten. I de andra nordiska länderna är regleringen i högre grad teknik­oberoende. Regeringen bör skyndsamt utreda och återkomma med förslag till riksdagen om hur regleringen kan göras teknik­neutral så att samma regler gäller för alla operatörer som erbjuder internet­trafik.

• Öppna för nordisk samverkan. Sverige är ett litet land, och vår säkerhet behöver byggas tillsammans med andra. Nordisk samverkan är inte bara tillåten utan används som ett redskap för att stärka vår säkerhet inom en rad samhälls­viktiga sektorer, bland annat känsliga områden som försvar och energi. På telekom­området har det däremot nyligen införts begränsningar i möjligheterna att verka gräns­överskridande i Norden. Regeringen bör ge Post- och telestyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att utöka nordiska nätsamarbeten i syfte att uppnå en ökad uthållighet i händelse av kris och krig. Uppdraget bör samrådas med telekom­operatörerna, Säpo, Försvars­makten och det Nationella centret för cyber­säkerhet.

• Utöka robusthets­medlen. En del av de utökade satsningarna på civilt försvar bör användas för att utöka robusthets­medlen, det vill säga de riktade medel som finns i dag och som används för att stärka säkerheten kring samhälls­viktig infra­struktur. Det kan handla om att höja den fysiska säkerheten vid eller säkra energi­försörjningen till kritiska nätverks­punkter eller att bygga alternativa vägar för telekom­trafiken som kan utnyttjas vid en samhälls­kris.

• Tätare dialog mellan telekom­operatörer och säkerhets­myndigheterna. Vi behöver omgående en bättre dialog mellan näringslivet, i synnerhet telekom- och energi­bolagen, och säkerhets­myndigheterna. Samarbetet med vår direkta reglerings­myndighet fungerar väl, men vi behöver också bättre samverkan med expert­myndigheterna på säkerhets­området. Det behövs upprättade kanaler på olika nivåer i händelse av en situation som snabbt eskalerar samt ökad kunskap och förståelse kring vilka reella hot som finns och hur vi hanterar dem. Detta gäller inte minst i samband med utformningen av nya säkerhets­krav. Låt oss inspireras av Finland, som har en lång tradition av privat och offentlig samverkan kring försvars­frågor.

• Höj cybersäkerhets­kompetensen. För snabb effekt bör initiativ riktas mot tre grupper. För det första behövs satsningar på riktad vidare­utbildning inom cyber­säkerhet. Utbildningarna bör utformas så att de kan kombineras med ordinarie arbete. För det andra krävs kompetens­satsningar riktade mot små och medel­stora företag som bedriver samhälls­kritisk verksamhet själva eller som under­leverantörer till större företag, men som själva saknar kompetens och resurser för cyber­säkerhet. Sådana satsningar kan exempelvis genomföras med stöd av olika företags­nätverk, såsom Sveriges olika science parks. För det tredje krävs informations­insatser riktade mot den breda allmänheten, inte minst för att säkerställa en hög grundnivå när det gäller säkerhet.